spermatömeget

Spermatömeget, eller spermatogenesen, är den biologiska processen genom vilken manliga könsceller utvecklas till mogna spermier. Den sker främst i sädeskanalerna i testiklarna, särskilt i de seminiferösa tubuli där germinala celler produceras och mognar. Spermatogenesen innefattar både mitotiska delningar av Spermatogonierna och meiosiska delningar som ger haploida könsceller, samt den senare processen spermiogenesis som förvandlar rundade spermatider till sakrament mörrade spermier.

Processen kan delas in i flera steg. Första fasen är spermatogonialtillståndet där mitotiska delningar ökar antalet stamceller. Sedan följer bildandet av primära spermatocyter som genomgår meios I och bildar sekundära spermatocyter, som genom meios II producerar haploida spermatider. Spermiogenesis omvandlar sedan spermatiderna till mogna spermier med huvud, midpieces och en flagell som möjliggör motilitet. De färdiga spermierna transporteras till epididymis där de mognar och får förmåga att befrukta.

Hormonal reglering och stödjande celler är centrala för processen. Folikelstimulerande hormon (FSH) verkar främst på Sertoli-cellerna som stödjer näring och struktur i det seminiferösa epitelet, medan testosteron från Leydig-cellerna främjar spermatogenesen. Inhibin B bidrar till negativ feedback på FSH-nivåerna. Spermatogenesen kräver en konstant och välreglerad miljö och tar ungefär 64 dagar hos människor.

Resultatet är spermier som lagras och senare frisätts vid ejakulation. Spermiernas huvuden bär arvsmassa och acrosomen innehåller enzym som krävs för att tränga igenom äggcellen. Kliniskt är störningar i spermatogenesen en viktig orsak till manlig infertilitet och undersöks ofta med spermiogram och hormonnivåer.