äggcellen

Äggcellen, eller oocyten, är den haploida könscellen hos honliga individer i sexuellt reproducerande arter. Den fungerar som den cytoplasmiska basen för befruktningen genom att ge hälften av det genetiska materialet och mycket av den cytoplasmiska miljön som behövs för tidig embryonal utveckling. I däggdjur, inklusive människan, bildas äggcellerna i äggstockarna genom oogenes och lagras som primära oocyter fram till puberteten.

Under puberteten inleds en cyklisk process där vissa primära oocyter genomgår meios I och bildar en sekundär oocyt samt den första polkroppen. Den sekundära oocyten arresteras vanligen i metafas II fram till ovulation. Om befruktning sker fullbordas meios II och en mogen äggcell bildas tillsammans med den andra polkroppen; om befruktning inte sker degenererar den sekundära oocyten.

Den färdiga äggcellen är vanligtvis stor och rik på cytoplasma samt innehåller maternella mRNA, proteiner och mitokondrier som stödjer embryots tidiga utveckling. Den omges av zona pellucida och corona radiata, vilket skyddar och ger näring tills befruktning sker. Äggcellen är oftast icke-motorisk hos däggdjur och bidrar tillsammans med spermien till zygotens bildning.

Vid fertilisering möts äggcellen och spermien i äggledaren. Kärnorna från de två gameter förenas och bildar en zygot som inleder embryonal utveckling. Äggcellen varierar i storlek och innehåll mellan olika artgrupper; i fåglar och andra icke-däggdjursarter är äggcellerna ofta mycket stora och rika på yolk.