spermatiderna

Spermatiderna är haploida könsceller som bildas i testiklarna under spermatogenesen. De uppstår när sekundära spermatocyter genomgår meios II och slutförs i rundspermatider, som senare genomgår spermiogenes till mogna spermier. Spermatiderna finns i seminiferösa tubuli och är i nära kontakt med Sertoliceller via cytoplasmatiska bryggor under omvandlingen.

Under spermiogenesen genomgår spermatiderna dramatiska förändringar: kärnan kondenseras och histoner ersätts av protaminer; acrosomen bildas vid kärnans främre del från Golgi-apparaten; ett flagellum utvecklas och cytoplasman avlägsnas så att den bildar residualkroppar som fagocyteras av Sertoliceller. Efter slutet av spermiogenesen frisätts mogna spermier till tubulens lumen i en process som kallas spermiation. De färdigmogna spermierna transporteras sedan till epididymis, där de får fullständig fertilitet och blir motståndskraftiga.

Spermatidernas funktion är att bära det paternalgenomet och att utvecklas till funktionella spermier som kan fertilisera äggcellen. Variationer eller missbildningar under spermiogenesen och spermatogenesen kan bidra till manlig infertilitet. Forskning om spermatiderna och deras omvandling är central inom reproduktionsbiologi och klinisk andrologi.