reflektiviteten

Reflektiviteten, eller reflexivitet, är ett begrepp som används inom flera discipliners för att beskriva hur ett system, en aktör eller en teori kan granska sig själv och sina villkor. Begreppet omfattar såväl medvetenhet om egna antaganden som hur dessa antaganden och deras konsekvenser påverkar handlingar och praktiker.

Inom sociologi och samhällsvetenskap används reflexivitet ofta för att förstå hur forskare och forskningsprocesser påverkas av forskarens position, värderingar och val av metoder. Reflexivitet uppmuntrar kritisk självreflektion och metodval som tar hänsyn till dessa influenser för att förbättra forskningens tillförlitlighet och relevans.

Inom logik och matematik är en relation reflexiv om varje element står i relation till sig självt (för alla x gäller xRx). Denna egenskap är grundläggande i många strukturer och ligger till grund för exempelvis ekvivalensrelationer och vissa algebraiska system.

Inom språkvetenskapen beskriver reflexiva konstruktioner hur subjekt och objekt för handlingen kopplas samman, ofta med reflexiva pronomen som sig. Exempel är meningar som “hon såg sig i spegeln,” där handlingen återgår till den som utförde den.

Historiskt används reflexivitet också inom samhällsteori och ekonomisk teori för att beskriva hur aktörer och institutioner granskar och formar sina egna villkor. Inom ekonomin har reflexivitet lyfts fram som en mekanism där aktörers uppfattningar och förväntningar kan påverka marknadsutfall.