qualitativt

Qualitativt är ett begrepp som ofta används inom samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning för att beskriva data, metoder och analyser som fokuserar på kvaliteter, betydelser och kontext snarare än numeriska mätningar. Begreppet används som motsats till kvantitativt och omfattar olika synsätt på hur kunskap om fenomen kan byggas genom ord, upplevelser och tolkningar.

Inom kvalitativ forskning handlar insamlingen ofta om icke-numeriska data genom metoder som intervjuer, deltagarobservationer, fältarbete, fallstudier samt text- och innehållsanalys. Data består vanligtvis av citat, berättelser, observationer, bilder eller andra icke-numeriska material. Analysen syftar till att identifiera mönster, teman och underliggande teorier som beskriver hur människor upplever och tolkar fenomenet i dess kontext.

Jämfört med kvantitativ forskning är urvalet vanligtvis mindre och studierna betonar djup förståelse framför generaliserbarhet. Resultaten är ofta kontextkänsliga och kan bidra till teoribildning, begreppsutveckling och praktisk förståelse mer än till statistiska generaliseringar.

Kvalitativ forskning betonar källkritik och tydlighet i hur slutsatser nås. Begreppet trovärdighet, överförbarhet, beroende och bekräftelse används som kvalitetskriterier, ofta genom reflexivitet hos forskaren, triangulering av data och tydlig dokumentation av metod. Vanliga analytiska metoder inkluderar tematiskt analys, kvalitativ innehållsanalys, fenomenologi, grounded theory och diskursanalys.

Områden där kvalitativt tillämpas är breda: sociologi, antropologi, utbildningsvetenskap, vårdvetenskap och kulturstudier. Kritiker pekar på subjektivitet och begränsad generaliserbarhet, medan förespråkarna hävdar att kvalitativt bidrar med djup förståelse och nyanser som kvantitativa metoder kan missa.