næringsdatabaser

Näringsdatabaser är strukturerade samlingar av uppgifter om näringsinnehållet i livsmedel. De används inom kostvetenskap, klinisk nutrition, offentlig hälsokommunikation och livsmedelsinformation för att beräkna energi- och näringsintag, stödja forskning och underlätta märkning och kostplanering.

Databaserna innehåller vanligtvis data om näringsvärden per vikt eller per 100 gram (ofta även per portionsstorlek), inklusive energi (kilokalorier eller kilojoules), makronäringsämnen (protein, fett, kolhydrater och kostfibrer), sockerarter, vatten och alkohol, samt mikronäringsämnen såsom vitaminer och mineraler. Värden kan baseras på laboratorieanalys, beräkningar eller sammanställningar av olika källor och uppdateras när ny information blivit tillgänglig. Flera databaser kopplas till unika livsmedelsidentifierare och till standardisering av portionsstorlekar.

Användare är forskare, dietister och vårdgivare, livsmedelsindustrin samt myndigheter. Data används vid näringsberäkningar i kostregistrering, kliniska bedömningar, utveckling av livsmedel och livsmedelsmärkning samt näringsstatistik.

Exempel på internationella databaser är USDA FoodData Central, FAO/INFOODS och EuroFIR. Nationella exempel inkluderar Sveriges Livsmedelsverkets näringsinnehåll i livsmedel. Dessa databaser arbetar ofta med gemensamma standarder och metodiker för att underlätta jämförelser över gränser och tider.

Utmaningar inkluderar dataosäkerhet, brist på data för vissa livsmedel eller behandlade produkter, regional variation i råvarors sammansättning och skillnader i tillagnings- och förberedelsemetoder. Kvaliteten påverkas av hur ofta databasen uppdateras och hur omfattande referensvärdena är. Näringsdatabaser är viktiga verktyg för evidensbaserad kost och folkhälsa.