näringstilförsel

Næringstilførsel är processen att leverera näring till kroppen när en persons vanliga kost inte räcker eller när tarmsystemet inte fungerar tillförlitligt. Den delas vanligtvis in i enteral näring och parenteral näring. Enteral näring används när tarmen fungerar men patienten inte kan få i sig tillräckligt genom kosten. Det ges via munnen eller genom en sond som passerar genom näsan till magen eller tarmen (nasogastrisk eller nasoenteral sond), eller genom kirurgisk ansättning av gastrostomi eller jejunostomi. Formuleringarna kan vara polymeriska, semi-elementala eller elementala och ges kontinuerligt med pump eller intermittenta bolus.

Parenteral näring används när tarmsystemet inte fungerar eller när risker för tarmsjukdomar gör enteral näring olämplig. Det ges intravenöst, oftast via en central venös kateter, och benämns ibland total parenteral nutrition (TPN). Behandlingen innehåller energi, protein, fett och mikronäringsämnen. Näringstillförseln övervakas noggrant med regelbundna justeringar av kalorier, vätskebalans och laboratorieprover.

Indikationer omfattar undernäring eller risk för undernäring, långvarig sväljsvårighet, stor kirurgisk stress eller kritisk sjukdom. Valet mellan enteral och parenteral näring bedöms utifrån tarmsfunktion, näringsbehov och risker för komplikationer. Övervakning inkluderar vikt, vätskebalans och laboratorieprov som glukos, elektrolyter, lever- och njurfunktion samt triglycerider.

Vanliga komplikationer inkluderar aspirationsrisk vid enteral näring, kateterrelaterade infektioner, refeeding-syndrom och metabola störningar. En säker och effektiv näringstilförsel kräver multidisciplinärt teamwork och individuell anpassning.