näringsinput

Näringsinput är mängden näringsämnen som tillförs ett system under en viss tidsperiod. Begreppet används inom jordbruk, vattenförvaltning och ekosystemforskning och omfattar näringsämnen som kväve (N), fosfor (P), kalium (K) samt mindre mängder av kalcium (Ca), magnesium (Mg), svavel (S) och mikro-näringsämnen. Näringsinput påverkar produktivitet, markhälsa och vattenkvalitet.

Källor till näringsinput delas upp i naturliga och anthropogena (människoskapade). Naturliga källor inkluderar mineralväderering, biologisk kvävefixering, växtrester och atmosfärisk deposition. Anthropogen tillförsel kommer från användning av gödsel och stallgödsel, avloppsvatten och slam, jord- och avrinning, industriella utsläpp samt erosion från jordbruksmark och vägområden.

Större näringsinput ökar näringsförsörjningen för växter men kan leda till urlakning och övergödning av närliggande vattendrag och sjöar. I naturmiljöer förändras också mark- och vattenekosystemens sammansättning när näringsnivåerna förändras, vilket kan påverka biologisk mångfald och vattenkvaliteten.

För att bedöma näringsinput används näringsbalanser och flödesberäkningar som jämför tillförsel med växtupptag och förluster. Åtgärder inkluderar exakt näringsanvändning, precisionfarming, bättre gödslingstekniker, grönfodertäckning, täckgrödor, buffertmarker och förbättrad avloppsrening.