avrinning

Avrinning är den del av hydrologin där vatten från nederbörd eller snösmältning rinner ut ur ett avrinningsområde mot närliggande vattendrag. Den består av ytavrinning, där vatten rinner över markytan, och underjordisk avrinning där vatten transporteras genom jordprofilen till utloppet. Avrinning påverkas av hur mycket vatten som infiltrerar och hur snabbt marken töms.

Styrande faktorer är nederbördens intensitet och varaktighet, markens infiltrationsegenskaper och mättnadsgrad, jordmaterialets textur samt sluttning och markanvändning. Tät mark eller växtlighet ökar infiltration och minskar avrinningen, medan bar mark, hårdgjorda ytor eller mycket kuperad terräng ökar ytavrinningen.

Konsekvenserna innefattar erosion och sedimenttransport, näringsförluster till vattendrag och ökad översvämningsrisk i utsatta områden. Avrinning påverkar därmed vattenkvalitet och markens hållbarhet i ett avrinningsområde.

Mätning och modellering av avrinning görs med hydrologiska metoder som uppskattar flödesavrinning, samt övervakning av nederbörd och flöde i vattendrag. Vanliga tillvägagångssätt är empiriska relationer och olika simuleringar som används i planering och vattenförvaltning.

Åtgärder för att hantera avrinning innefattar markskydds- och erosionskontroller, buffertzoner längs vattendrag, terrasser, grön infrastruktur och infiltrationstankar. Dessa åtgärder syftar till att öka infiltrationen, minska hastigheten på vattnet och förbättra vattenkvaliteten.