nätverkskommunikation

Nätverkskommunikation är överföring av data mellan enheter över ett eller flera nätverk. Den omfattar hur data konstrueras, adresseras, skickas och skyddas under överföring. Kommunikation sker enligt protokoll och följer ofta en flerlagerarkitektur som delar upp funktioner som fysik, överföring, dirigering och applikationsinteraktion.

Nätverk kan vara LAN, WAN, WLAN eller PAN, samt offentliga nätverk. Infrastruktur består av routrar, switchar och accesspunkter; data färdas över fysiska medier som koppar, fiber eller radiovågor.

Två vanliga referensmodeller är OSI och TCP/IP. OSI beskriver sju lager; TCP/IP kombinerar bearbetning i fyra. Protokoll som IP, TCP, UDP, HTTP, DNS används för adressering, överföring och tolkning av data. Ethernet och Wi‑Fi är viktiga tekniker.

Enheter: routrar dirigerar mellan nätverk, switchar kopplar samman enheter inom ett nätverk, medan accesspunkter möjliggör trådlös anslutning. Viktiga begrepp inkluderar IP-adress, routing, switching, bandbredd, latens och jitter.

Prestanda och säkerhet påverkas av bandbredd, fördröjning och QoS. Skydd uppnås med kryptering (TLS/SSL), autentisering, VPN och brandväggar samt säkra överföringsprotokoll och uppdaterad mjukvara.

Historiskt byggdes nätverk först upp för kommunikation mellan datorer och utvecklades till TCP/IP-nätverk. Standardisering sker via ISO/IEC, IEEE och IETF; viktiga standarder är TCP/IP, HTTP, DNS, Ethernet och Wi‑Fi.