mucussekretion

Mucussekretion är bildandet och frisättningen av mucus (slem) från slemhinneceller (gobletceller) och körtlar i slemhinnor. Den förekommer särskilt i luftvägarna men även i mag-tarmkanalen och andra organ. Slem bildar en fuktig, geléartad film som fångar partiklar och mikroorganismer och underlättar deras transport ut ur kroppen med hjälp av cilierna.

Mucus består huvudsakligen av vatten, muciner (slemglykoproteiner), elektrolyter och olika proteiner. Mucinerna ger slemmet viskositet och skyddar epitelcellerna genom att bilda en gel. Tillsammans med immunglobuliner (t.ex. IgA) och antimikrobiella peptider bidrar dessa komponenter till lokal försvarsaktivering och immunövervakning.

Regleringen av mucussekretion sker genom nervsystemet och lokala mediatorer. Parasympatisk aktivitet ökar slemproduktionen, särskilt vid irritation eller infektion, medan inflammatoriska ämnen kan förstärka eller förändra slemmet. Vätskehalten påverkar hur tjockt slemmet är och hur lätt det transporteras av cilierna.

Tillstånd med ökad mucussekretion förekommer vid luftvägsinfektioner, allergisk rinit och kroniska lungsjukdomar som astma och KOL. Vid cystisk fibros är slemmet särskilt visköst och svårt att avlägsna. Minskad sekretion kan ses vid uttorkning eller vissa läkemedel. Behandling fokuserar ofta på att hålla slemmet flytande och underlätta upphostning genom hydrering, luftfuktning och i vissa fall mucolytiska läkemedel.