målceller

Målceller, eller målceller i hematologi, är röda blodkroppar som vid mikroskåpsundersökning uppvisar ett bullseye-liknande utseende på grund av en ökad yta mot volym relation. Den typiska bilden består av en central mörk kärna/central Hb-koncentration, en ljus ring runt mitten och en mörkare yttre kant, vilket ger ett mål- eller ringmönster.

Orsakerna till målceller är kopplade till förändringar i cellmembranet eller cellstorleken. De förekommer ofta vid lever- och gallvägssjukdomar (till exempel levercirros och obstruktiv gulsot), vid olika hemoglobinopatier som thalassemi och HbC/HbE-relaterade tillstånd, samt efter splenektomi. De kan även ses vid retikulocytos och i vissa fall järnbristanemi. Förekomsten är ofta del av ett bredare bildreportage med anisopoikiliocytos.

Fysiologiskt uppstår målcellen när membranets andel i förhållande till cytoplasman ökar, ofta till följd av förändrad lipidkomposition (till exempel högre kolesterol i membranet) eller minskat cellinnehåll. Det ger det karakteristiska yttre skalet och centrala området som gör att cellen ser ut som ett mål.

Klinisk betydelse och diagnostik: Förekomsten av målceller är en vägledande men icke-diagnosticerande uppgift i en blodutstrykning. Den väcker misstanke om underliggande lever- eller blodsjukdom och motiverar vidare utredning av patientens leverstatus, järnstatus ochgivna hemoglobinopatier. Bedömning görs av en hematolog eller patolog vid mikroskopisk granskning.

Andra sammanhang: Termen målceller används också inom immunologi för celler som är mål för ligander eller immunsvar, men denna artikel fokuserar på erytrocytens målcellsfason.