laryngesvullnad

Laryngesvullnad är en svullnad i struphuvudet (larynx) som kan påverka luftflödet och andningen. Tillståndet kan vara akut och kräva snabb medicinsk bedömning, särskilt hos barn där luftvägen är mer känslig för obstruktion. Orsakerna är varierade och inkluderar allergiska reaktioner med laryngeal angioödem, infektioner (såsom laryngit eller epiglottit), krupp hos barn, trauma eller irritativ påverkan (rök, kemikalier), samt iatrogena orsaker som intubationsrelaterad svullnad. Långvarig eller återkommande laryngesvullnad kan också bero på reflux, röstbelastning eller ovanligare sjukdomstillstånd.

Symptom består ofta av heshet, snabbt uppkommen andfåddhet, pipande eller rasslande andning (stridor), en känsla av täthet i halsen, sväljningssvårigheter och oro eller ångest hos patienten. Hos små barn kan tecken på svårigheter att andas eller högfrekvent andning förekomma.

Diagno­s är vanligen klinisk och baseras på anamnes och lungrycklig inspektion. Vid misstanke om obstruktiv luftväg bedöms luftflöde och tecken till andningssvårighet. Fiberoptisk laryngoskopi kan användas för att bedöma svullnadens omfattning. Differentialdiagnoser inkluderar epiglottit, krupp och andra luftvägsinfektioner.

Behandling fokuserar på att säkra luftvägen och behandla underliggande orsak. I akuta fall kan luftvägsskyddning behövas med endotrakeal intubation eller i svåra fall trakeostomi. Läkemedelsbehandling kan innefatta kortikosteroider (t.ex. dexametason), epinefrin vid allergisk ödem och antibiotika om bakteriell infektion föreligger. Behandling av underliggande orsak och förebyggande åtgärder, som kontroll av reflux eller allergier, är viktiga för långsiktig hantering. Vaccinationer och att undvika kända irritanter kan minska risken för vissa orsaker till laryngesvullnad.