laboratoriemetode

Laboratoriemetoder är systematiska procedurer som används i laboratoriemiljöer för att mäta, identifiera eller karakterisera ämnen och prover. De omfattar kemiska, biologiska och fysiska metoder samt instrumentella tekniker. Syftet är att producera pålitliga data som används inom forskning, diagnostik, miljöövervakning och industriella processer.

Metoderna kan delas in i kvalitativa och kvantitativa. Klassiska våtlagsmetoder som titrering och gravimetrisk analys används ofta tillsammans med moderna instrumentmetoder som kromatografi (GC och HPLC), spektroskopi (UV-Vis, IR, NMR) och masspektrometri. Inom biologin används bland annat odling under aseptiska förhållanden, DNA/RNA-extraktion, PCR och sekvensering samt immunoassays. Mikroskopi och elektrofysik används också för separation, detektion och bildgivning.

Arbetet följer en cykel av provtagning, provberedning, genomförande av analys, databehandling och tolkning. Metoderna valideras och kontrolleras för att bedöma noggrannhet, precision, detectionsgräns, linearitet och robusthet. Kvalitetssäkring innefattar standardrutiner (SOP), kalibrering av instrument, användning av kontroller, deltagande i kompetensprov och spårbarhet till kända referenser. Laboratorier som är auktoriserade följer ofta internationella standarder som ISO 17025 för kompetens och kvalitet.

Användningsområden inkluderar klinisk diagnostik, miljöövervakning, livsmedelssäkerhet, forensik och industriell forskning. Säkerhet är en central aspekt; riskbedömningar, personlig skyddsutrustning och korrekt hantering av farliga ämnen och avfall är vanligt. Korrekt datahantering, dokumentation och rapportering inklusive osäkerhetsberäkningar är viktig för reproducerbarhet.