konjunktanalys

Konjunktanalys är studiet av konjunkturella svängningar i ekonomin och hur dessa avviker från den långsiktiga tillväxttrenden. Syftet är att beskriva och förutse kort- till medellånga siktens tillstånd i ekonomin samt att bedöma hur policyåtgärder verkar genom cykeln. En central del är att särskilja trendkomponenten från den cykliska komponenten i real BNP, sysselsättning och inflation. Den cykliska fasen omfattar expansion, högkonjunktur, recession och lågkonjunktur, samt förekomsten av ett output gap.

Metoderna inom konjunktanalys omfattar både kvalitative och kvantitativa angreppssätt. Kvantitativa metoder inkluderar tidsseriemodeller som ARIMA och VAR, trend- och cykeluppdelning med filter som Hodrick–Prescott eller Baxter–King, samt strukturella makromodeller. Modeller för nuvarande prognoser och scenarier används ofta tillsammans med indikatorbaserade bedömningar. Nuvarande utveckling innefattar även nowcasting med realtidsdata och konjunkturindex som sammanväger flera indikatorer. Vanliga datakällor är BNP, industriell produktion, arbetslöshet, inflation, detaljhandel och företagskonfidence.

Användningen av konjunktanalys är bred och innefattar myndigheter, centralbanker, finansinstitut och forskningsmiljöer. Den används för att bedöma den cykliska positionen i ekonomin, prognostisera BNP-utveckling och inflationsförlopp samt utvärdera effekterna av penning- och finanspolitik. Den kan även understödja företagsplanering och riskhantering genom att beskriva konjunkturens sannolika förväntade förlopp.

Begränsningar inkluderar osäkerhet i data och revisioner, svårigheter att tydligt skilja trend från cykel, säsongsjusteringar samt exogena chocker som prisfall eller pandemier som kan påverka tolkningen och prognosernas tillförlitlighet.