kemikalieområden

Kemikalieområden är geografiska områden eller industriella zoner där verksamheter som tillverkning, hantering, lagring och distribution av kemikalier dominerar. De förekommer ofta i närheten av hamnar, järnvägs- eller vägkorridorer och är avsedda att samla industriella anläggningar som producerar eller förvarar kemikalier samt relaterad infrastruktur som blandnings- och reningsanläggningar.

Inom kemikalieområden finns vanligtvis anläggningar för råvaruförvaring, produktion, mellanlagring, kärl och tankar för olika kemikalier, rörledningar, ventilation och brandskydd. Områdena är utrustade med spillhantering, särskilda hanteringsrutiner för olika ämnen och system för rening av processvatten samt avfallshantering. Säkerheten prioriteras genom säkra arbetsrutiner, utbildad personal, skyddsutrustning och regelbundet underhåll av energi- och processsystem.

I många länder regleras kemikalieområden av omfattande myndighetskrav för att begränsa risker för människor och miljö. I EU och Sverige gäller bland annat Seveso-direktivet med nationell lagstiftning som syftar till att förebygga allvarliga olyckor genom riskanalyser, säkerhetsstyrningssystem och krisberedskap. Inspektioner och övningar följer ofta krav på interna och externa nödlägesplaner.

Miljömässiga aspekter omfattar utsläpp till luft och vatten, hantering av farligt avfall och övervakning av vattenrening samt luftkvalitet. Trafikflöden för farliga varor och närhet till boendemiljöer kräver risk- och zonindelningar för att minska påverkan på samhälle och ekosystem. Planering betonar safe avstånd, fencing, intern trafikutformning och beredskapsplaner. Exempel inkluderar industriområden med kemikalieproducenter, logistikcentraler för färdiga produkter och behandlingsanläggningar.