kalkavsättning

Kalkavsättning innebär avlagring av kalciumsalter, framför allt kalciumkarbonat (CaCO3), ur vatten när lösningen blir mättad och koldioxid avges. Denna mineralisering bildar olika typer av kalkförekomster och förekommer i flera olika miljöer.

Vanliga miljöer är grottor där speleotemer som stalaktiter och stalagmit bildas, samt sötvattenmiljöer där travertin och tuf avsätts längs bottnar och strömmar. I kustnära eller varma källmiljöer kan travertin bildas som terrasser eller lager; i torra marker bildas kalkhaltiga jordskikt såsom caliche eller calcrete i jordar med hög vittring och låg nedbrytning.

Processen drivs av avgasning av CO2 ur vatten, vilket ökar pH och gör lösningen mättad med CaCO3. Temperatur, avdunstning och närvaro av organismer som påverkar karbonatcykeln bidrar till avsättningen. Biologisk aktivitet kan både öka och minska kalkutfällningen beroende på systemets fysiska och kemiska förhållanden.

Betydelse: kalkavsättningar fungerar som arkiv för paleoklimat och geologiska miljöer, och de utgör viktiga byggstenar i bergarter som kalksten och travertin. De påverkar även vattnets kemi, karstlandskap och vissa geotekniska processer.

Relaterade begrepp är kalksten, travertin, speleotemer, caliche och calcrete.