högprocessade

Högprocessade livsmedel, eller livsmedel som har genomgått omfattande industriell bearbetning, kännetecknas oftast av innehåll av många tillsatser, smakförstärkare, färgämnen och stabilisatorer samt höga nivåer av tillsatt socker, salt och fett. Begreppet används i nutritionell forskning och i allmänkalender för att beskriva livsmedel som hämtar mycket av sin energi från raffinerade ingredienser snarare än från hela livsmedel. Det är tätt kopplat till begreppet ultraprocessade livsmedel, även om exakta definitioner kan variera mellan studier och offentliga sammanhang.

Exempel på högprocessade livsmedel är söta drycker, godis, färdigförpackade snacks, färdiga måltider, processat kött, rehydrerade eller färdigförpackade måltidsprodukter, frukostflingor med tillsatt socker och vissa snabbmatprodukter. Dessa livsmedel är ofta energitätast, har lågt innehåll av kostfiber, mikronäringsämnen och protein per kalori och innehåller ofta flera tillsatser.

Hälsokonsekvenser: forskning har visat kopplingar mellan hög konsumtion av högprocessade livsmedel och ökad risk för övervikt, typ 2-diabetes, hjärt–kärlsjukdom och vissa cancersjukdomar i observationsstudier. Orsakssamband är dock komplext och studierna påverkas av livsstil och övergripande kostvanor. Potentiella mekanismer inkluderar hög energitäthet, hög smaklighet som främjar överkonsumtion, samt påverkan på mättnad och tarmmikrobiota genom tillsatser.

Forskning och policy: klassificeringssystem som NOVA används för att bedöma bearbetningsgrad. Folkhälsomyndigheter och näringsorganisationer uppmanar ofta att begränsa intaget av högprocessade livsmedel och i större utsträckning satsa på minimalt bearbetade livsmedel, helkorn, frukt, grönsaker och baljväxter. Debatten kring definitioner och effektiva policyåtgärder pågår kontinuerligt.