hjälparceller

Hjälparceller, eller hjälpar-T-celler, är en grupp celler i det adaptiva immunsystemet som koordinerar immunresponsen. Den vanligaste typen är CD4+- T-hjälparceller. De aktiveras när deras T-cellreceptor känner igen peptider som presenteras av antigenpresenterande celler på MHC klass II-molekyler. Efter aktivering utsöndrar de cytokinersignalering och verkar genom direkta cell-till-cell-interaktioner, vilket gör att andra celler kan aktiveras och arbetet för immunförsvaret effektiviseras.

Hjälparcellernas främsta uppgift är att hjälpa B-celler att bilda plasmaceller som producerar antikroppar, och att stärka aktiveringen av cytotoxiska T-celler samt makrofager. De fungerar som kopplingspunkt mellan det medfödda och det adaptiva försvaret och avgör hur starkt och vilken typ av immunrespons som uppstår.

Differentiationen av naiva hjälpar-T-celler leder till flera undergrupper med olika funktioner. Th1-celler främjar cellmedierad försvarsrespons mot intracellulära patogener, Th2-celler fokuserar på antikroppsmedierade svar mot extracellulära patogener och allergener, Th17-celler deltar i mucosala försvar och autoimmuna processer, Tfh-celler hjälper B-celler i germinalcentrum, och reglerande T-celler (Treg) dämpar immunresponsen för att förhindra överreaktioner.

Kliniskt är hjälparceller centrala: HIV-infektion minskar framför allt antalet CD4+-hjälparceller, vilket leder till immunbrist. Vacciner strävar ofta efter att framkalla starka hjälpar-T-cellsvar för att effektivt stödja antikroppsproduktion. Dysfunktion eller obalanser i hjälparcellernas funktion kan bidra till autoimmuna sjukdomar och allergier, medan deras aktivitet är ett viktigt mål för immunterapier och vaccinstrategier.