CD4hjälparceller

CD4+-hjälparceller är en grupp T-lymfocyter inom det adaptiva immunförsvaret som uttrycker CD4 och fungerar som koordinatorer av immunresponsen. De känner igen peptider som presentationeras av MHC klass II på antigenpresenterande celler som dendritiska celler, makrofager och B-celler och styr både de humorala och cellulära försvaren.

De utvecklas i thymus och föds som naiva CD4+ T-celler. För aktivering krävs tre signaler: TCR-signal via peptide-MHC II, kostimulering via CD28 och cytokinstimulering som reglerar vilken differentiering som sker i sekundära lymfoida organ, ofta beroende av cytokinmiljö.

Huvudfunktionerna är att hjälpa B-celler att producera antikroppar genom isotypförändring och affinitetmognad, framför allt via CD40L samt cytokiner som IL-4 och IL-21. De aktiverar också makrofager och andra celler genom IFN-γ och stödjer aktivering och klonal expansion av CD8+-celler. CD4+-hjälparceller är centrala för minnesbildning och reglering av immunresponsen.

Under differentieringen bildas olika undergrupper: Th1 (IFN-γ, bekämpa intracellulära patogener), Th2 (IL-4, IL-5, IL-13, främjar antikroppssvar), Th17 (IL-17, försvar mot bakterier och svampar samt medverkar vid autoimmuna sjukdomar), Tfh-celler (IL-21, driver B-cellshjälp i germinalcentret) och Treg (FoxP3, upprätthåller tolerans).

Patofysiologi och klinik: Förlust eller funktionell dysbalans av CD4+-hjälparceller är central för HIV-infektionens progress och immunbrist. Överdriven eller obalanserad differentiering kan bidra till autoimmuna sjukdomar och allergiska tillstånd. Vaccin och infektioner påverkas av hur väl dessa celler koordinerar immunförsvaret.