färdmedel

Färdmedel är ett svenskt begrepp som avser de olika sätten att transportera människor och varor från en plats till en annan. Begreppet används inom vardagligt språk såväl som inom transportplanering.

Färdmedel kategoriseras vanligtvis i tre huvudgrupper: landfärdmedel, sjöfartsfärdmedel och luftfärdmedel. Landfärdmedel omfattar fordon som färdas på land eller på vägnät, som bil, motorcykel, cykel, buss, spårvagn, tunnelbana och tåg. Sjöfartsfärdmedel omfattar fartyg, färjor och båtar som verkar på vatten. Luftfärdmedel inkluderar flygplan och helikoptrar.

Egenskaper som storlek, hastighet, energikälla, kapacitet och kostnader varierar mellan färdmedel. Valet påverkas av avstånd, geografi, infrastruktur, miljöhänsyn och tidspress. Vägnät, järnväg, hamnar och flygplatser utgör nödvändig infrastruktur för respektive färdmedel. Miljöeffekter varierar betydligt; bilens utsläpp kan vara betydande, medan kollektivtrafik och eldrivna färdmedel ofta är mer effektiva per passagerare.

I transportplanering används begreppet modalitet eller modala fördelning (modal split) för att beskriva hur stor andel av trafiken som leds genom olika färdmedel. Planering och reglering fokuserar på säkerhet, tillgänglighet och hållbarhet, inklusive investeringar i infrastruktur, kollektivtrafik, cykel- och gångvänlighet samt bestämmelser kring fordon och trafikregler.

Trender inom färdmedel inkluderar elektrifiering av väg- och sjöfartsfärdmedel, automatisering och delningstjänster samt ökad multimodalitet där resor kombinerar flera färdmedel för att minska köer och utsläpp. Denna utveckling påverkar hur städer planeras och hur individer väljer färdmedel i vardagen.