fruktsamhet

Fruktsamhet, ofta översatt som fertilitet, är förmågan att få barn. Begreppet används både i biologiska sammanhang och i demografiska studier. Begreppet innefattar skillnaden mellan den biologiska kapaciteten att få avkomma (fecunditet) och själva faktiska födelser i en befolkning (fertilitet). Fruktsamhet kan således beskrivas som både potential och verklighet, beroende av sammanhanget.

Den biologiska grunden för fruktsamhet innebär fungerande könsorgan, regelbunden ägglossning hos kvinnor, fungerande spermier och möjlig fertilisering samt graviditet. Hos människor påverkas den biologiska kapaciteten av ålder, hälsa och medicinska tillstånd. Den faktiska fruktsamheten påverkas dessutom av sociala och praktiska faktorer som användning av preventivmedel, närvaro på arbetsmarknaden, utbildning och tillgång till vård.

Inom demografi mäts fruktsamhet genom olika indikatorer. Total fruktsamhetstakt (TFR) anger hur många barn en kvinna förväntas föda under sin livstid givet nuvarande ålder-specifika födelsetal. Andra mått inkluderar födelsetal per invånare och nettoprocent fruktsamhet. Genomsnittlig nivå i olika länder varierar kraftigt och många industrialiserade länder befinner sig runt eller under det som ofta kallas bevarande-nivå, cirka 2,1 födda per kvinna.

Faktorer som påverkar fruktsamhet inkluderar hälsa och reproduktiv vård, utbildning, ekonomiska villkor, urbanisering, kultur och politiska ramverk. Reproducerbarhet bekämpas ibland genom familjeplanering och tillgång till säkra reproduktionstjänster, medan tekniska framsteg som assisterad befruktning kan öka möjligheter för personer eller par att få barn. Fruktsamhet utgör en central del av befolkningsdynamik och samhällsplanering, särskilt i samband med åldrande befolkningar och migrationsmönster.