dietmönster

Dietmönster betecknar de kombinerade vanor som människor har när det gäller livsmedel och drycker över tid. Begreppet fokuserar på helheten i kosten snarare än enskilda näringsämnen, och fångar hur olika livsmedel ofta konsumeras tillsammans. Dietmönster används för att beskriva kostvanor i befolkningar och kan spegla kulturella, socioekonomiska och geografiska skillnader.

Det finns två huvudinriktningar för att studera dietmönster: a priori-poäng som Mediterranean Diet Score, Healthy Eating Index, DASH och Nordic Diet Score; och data-drivna metoder som faktor- eller klusteranalys som identifierar dominerande mönster i ett dataset utan föreskrivna hypoteser. Dessa studier bygger ofta på livsmedelsfrekvensformulär eller 24-timmars kostintervjuer. Resultaten kan variera mellan populationer och över tid men de ger insikt i hur kombinationer av livsmedel hänger ihop med hälsoutfall.

Vanliga mönster som studeras inkluderar det mediterrana mönstret med hög konsumtion av frukt, grönsaker, fullkorn, fisk och olivolja; ett västligt eller kontinentalt mönster med högt intag av bearbetade livsmedel, socker och rött kött; en prudent eller vegetarisk mönster; DASH och Nordic diet. Flera studier har kopplat mediterrana och prudent mönster till lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, bättre blodtryck och bättre blodlipider, medan västliga mönster ofta kopplas till ökad risk för övervikt, diabetes och andra metabola sjukdomar. Observationella data visar associationer men orsakssamband fastställs sällan.

Begränsningar inkluderar mätfel i kostuppgifter, kulturella skillnader, och att mönster kan jämföras svårt över studier. Trots det används dietmönster i klinisk rådgivning, i folkhälsoövervakning och i syfte att utforma kostrekommendationer som betonar helhet snarare än enskilda näringsämnen.