bröstkörtlar

Bröstkörtlarna är pariga exokrina körtlar som producerar mjölk hos gravida och ammande individer. Hos människor består de huvudsakligen av glandulär vävnad som är organiserad i lobuler, där varje lobul är ansluten till mjölkgångar som leder mjölken till bröstvårtan via mjölkgångssystemet. Körtlarna ligger i subkutant fettväv bakom areola och bröstvårtan och deras volym varierar mellan personer. Strukturen förändras under pubertet och graviditet, och könsrelaterad skillnad ökar med ålder.

Utveckling och hormonell reglering: Östrogen och progesteron främjar tillväxten av mjölkgångar och lobuler, medan prolaktin stimulerar mjölkproduktionen. Efter förlossningen frisätts oxytocin när barnet suger, vilket fångar mjölken ur alveolerna genom kontraktion av myoepiteliala celler som omger alveolerna.

Funktion och fysiologi: Primära funktionen är produktion och utsöndring av mjölk. Amning följer en efterfrågebaserad mekanism så länge barnet stimulerar bröstet; mjölkproduktionen anpassas därefter. Mjölken produceras av alveolära körtelceller och töms genom mjölkgångarna.

Lymfdränage och nervförsörjning: Lymfan dräneras huvudsakligen till axillära lymfkörtlar och till parasternala lymfkärl. Nervförsörjning sker via interkostala nerver samt det autonoma nervsystemet.

Variation och klinik: Hos män är bröstkörtlarna oftast små och rudimentära. Hos kvinnor kan fibrocystiska förändringar förekomma; inflammatoriska tillstånd som mastit och tumörsjukdomar som bröstcancer är kliniskt relevanta. Screening och självundersökning är viktiga delar av vården.