brást

Bröstet avser två mjölkkörtlar belägna på bröstkorgen, oftast tydligare utvecklade hos kvinnor än hos män, där vävnaden är mindre och mindre körtelaktiv. Bröstens struktur består av körtelvävnad omgiven av fett- och bindväv; som stödjevävnad finns Cooper-ligamenten som hjälper att hålla bröstet på plats. Varje bröst innehåller mjölkproducerande enheter (lobuler) som kommunicerar via mjölkledare till bröstvårtan omgiven av areola. Blodförsörjningen kommer huvudsakligen från inre bröstartären och laterala bröstartärer, medan lymfkärl dränerar till axillära samt infraklavikulära lymfkörtlar. Sensorisk känsel förmedlas av interkostalnerver.

Utveckling och funktion: Under puberteten påverkas bröstet av könshormonerna östrogen och progesteron, vilket leder till tillväxt av körtelvävnad och fettvävnad. Under graviditet förbereds brösten för mjölkproduktion, och vid amning produceras mjölk i alveolerna som transporteras genom mjölkledarna till bröstvårtan. Prolaktin och oxytocin spelar centrala roller vid mjölkproduktionen och utsöndringen.

Hälsa: Vanliga godartade tillstånd inkluderar fibroadenom och cystor samt mastit. Bröstcancer är en vanlig malignitet; riskfaktorer inkluderar ålder, ärftlighet och livsstil. Screening med mammografi är vanligt förekommande i många länder och rekommendationerna varierar, medan självundersökningar ofta inte används som primär screening enligt vissa riktlinjer.

Variation och livscykel: Storlek och form varierar mellan individer och över tid, särskilt under graviditet, viktförändringar och åldrande. Bröstens hälsa är en del av den allmänna hälsan, och nya knölar eller förändringar bör undersökas av vårdgivare.