körtelvävnad

Körtelvävnad är en typ av epitelvävnad som bildar körtlar och ansvarar för produktion och sekretion av olika ämnen. Den förekommer i många vävnader och organ och kan delas in i två övergripande grupper: exokrina körtlar som utsöndrar via kanaler till kroppsvätskor eller lumens, och endokrina körtlar som utsöndrar hormoner direkt till blodet.

Den exokrina körtelvävnaden består av sekretoriska enheter som kan vara alveolära (acinar) eller tubulära, ofta organiserade i körtelstrukturer som mynnar i ett ductsystem. Vissa körtlar har myoepiteliala celler som hjälper till att pressa sekret mot utsläppet. Den endokrina körtelvävnaden saknar utsöndringskanaler och frisätter hormoner i blodet eller lymfan via kapillärer.

Histologiskt består körtelvävnad av polariserade epitelceller med ett sekretoriskt apikalt område och en basalmembran. Stödvävnad (stroma) och blodkärl ger näring och transport av sekret. Encapsulations- och ductsystem varierar mellan organen och ger strukturella skiljelinjer mellan olika körtlar.

Utvecklingsmässigt bildas körtelvävnad ofta genom invagination av epitel i mesenkym och anpassning till omgivande stroma. Funktionellt är körtlar centrala för sekretotrycker som enzymer under matsmältning, slem och vätskor, svett- och spottsekretion, hormonutskick och mjölkproduktion i bröstkörtlarna.

Medicinska relevanser: Förändringar i körtelvävnad kan leda till sjukdomar som adenom, adenocarcinom eller inflammatoriska tillstånd. Diagnostik och behandling baseras ofta på histologisk bedömning och bilddiagnostik av körtelstrukturer.