begreppsförändringsteorier

Begreppsförändringsteorier är teoretiska ramverk som studerar hur elevers mentala begrepp förändras när de lär sig nya fenomen, särskilt inom naturvetenskaplig utbildning. Målet är att förstå varför elever behåller, modifierar eller helt byter sina uppfattningar och hur undervisning kan vägleda en sådan förändring.

En inflytelserik modell kommer från Posner, Strike, Hewson och Gertzog (1982) som hävdar att för ett nytt begrepp att accepteras måste det uppfylla intelligibility (begriplighet), plausibility (trovärdighet), fruitfulness (fruktbarhet) samt passning (fit) med elevens tidigare kunskap. Om ny kunskap upplevs som begriplig och meningsfull samt ger nya möjligheter att förklara fenomen, ökar sannolikheten för kännande av en begreppsförändring.

Strike och Posner (1992) skiljer mellan radikal och icke-radikal begreppsförändring: radikal förändring innebär en omstrukturering av hela kunskapsram, medan icke-radikal förändring ofta är en modifiering eller tillägg utan att helt övergöra det gamla systemet. Kognitiv konflikt används också som pedagogisk metod för att framkalla förändring.

Metoder i begreppsförändringsforskning inkluderar bedömningar av elevens föreställningar, missuppfattningar och användning av konceptinventeringar; undervisningsdesign som presenterar kognitiv konflikt, modeller, experiment och vägledning för att främja konceptförändring.

Kritik mot begreppsförändringsteorierna pekar på att de ibland överförenklar samspelet mellan privat förståelse och formell kunskap, att förändringar kan vara temporära och att det är svårt att mäta djupet av förändringen över tid.

Användning och betydelse: teorierna används inom utbildning och i svensk forskning för att förstå och främja elevers förändrade förståelse och för att utforma lärmiljöer som stödjer konsekvent begreppsförändring.