Ytterväggar

Ytterväggar är byggnadens yttre klimatskal och fungerar som vägg mot vind och regn samtidigt som de utgör en del av den bärande konstruktionen i vissa byggnadstyper. De ska skydda mot väderpåverkan, bidra till ett bra inomhusklimat och hantera fukt på ett kontrollerat sätt för att undvika kondensering och mögel.

En vanlig yttervägg består av flera skikt: en bärande kärna av träreglar, tegel eller lättbetong, ett isoleringsskikt av mineralull eller cellplast, samt en ångspärr eller ångdiffusionsöppning beroende på konstruktion. Ytterst sitter en yttre beklädnad i form av träpanel, puts, tegel eller metall. Ovanpå vägskiktet finns ofta en ventilerad luftspalt bakom beklädnaden som hjälper till att torka ut eventuell fukt som tränger in.

Materialvalen varierar mellan olika byggnadstyper och klimat. I Sverige används ofta trä- eller trä- och lättbetongkonstruktioner med goda isoleringsvärden. Ytterväggens yttre skikt är utformat för att vara vattentätt eller vattenavvisande och skydda mot väta, medan dränering runt grund och fogar bidrar till fuktsäkerhet.

Fukt- och värmereglering är centralt i yttre väggar. Ångspärrens placering, diffusion av fukt och ventilation bakom beklädnaden påverkar risken för skador. Byggnormer och energi- och täthetskrav styr hur tjock isolering och vilka material som får användas. Täthet uppnås också genom noggrant utförda fogar och lämpliga tätningslister.

Underhåll av ytterväggar är viktigt: regelbunden kontroll av fasad, tätningar och färg eller puts, samt åtgärder vid sprickor eller vattenläckage och vid skadad dränering.