Underhåll

Underhåll är en svensk term som huvudsakligen betecknar upprätthållandet av föremål och system. Det omfattar åtgärder som håller utrustning, byggnader och infrastruktur i brukbart skick samt stöd som säkrar funktion, säkerhet och värde. I juridiken används termen även för ekonomiskt stöd till beroende personer, exempelvis barn eller make/maka.

Underhåll kan delas upp i olika typer: förebyggande underhåll syftar till att förebygga fel genom regelbunden service och inspektioner; korrigerande underhåll återställer funktion efter fel; prediktivt underhåll använder data för att förutse fel innan de uppstår; tillståndsbaserat underhåll baserar åtgärder på utrustningens verkliga tillstånd; reaktivt underhåll hanterar fel när de uppstår, men är ofta dyrare och mer störande.

Användningsområden: inom industri och infrastruktur omfattar underhåll service av maskiner, kalibrering, byte av slitdelar samt underhåll av elsystem och VVS. I byggnader förekommer fasadvård, ventilation och säkerhetssystem. Inom IT inkluderar underhåll mjukvaruuppdateringar, säkerhetspatcher och systembackup. I vardagen görs underhåll av fordon och hushållsapparater.

Juridiska och sociala aspekter: barnunderhåll och makonderhåll regleras i lagstiftningen och anger oftast belopp, betalningsskyldighet och tidsram. Implementering och justering varierar mellan jurisdiktioner.

Ledning och standarder: organisationer planerar ofta underhåll med underhållsplaner, tillgångsregister och livscykelanalyser. Internationella standarder för tillgångshantering, som ISO 55000, främjar systematisk planering, riskbaserad beslutsfattande och kostnadskontroll. Målet är att balansera prestanda, tillförlitlighet, risk och kostnad över tillgångens livslängd.