Veterinärmedicinen

Veterinärmedicinen är den medicinska specialiteten som tar hand om djurens hälsa, välfärd och sjukdomsprevention. Verksamheten omfattar allt från smådjur som hund och katt till produktionsdjur, hästar, vilda djur och laboratorie- och forskningsdjur. Klinisk vård, diagnostik, kirurgi och rådgivning utgör kärnan, men arbetet sträcker sig även till smittskydd, vaccinationsprogram, parasitbekämpning och rehabilitering. Dessutom spelar veterinärer en viktig roll i livsmedelsäkerhet och folkhälsa genom övervakning av zoonoser och samverkan med andra myndigheter.

Utbildning och legitimation: I Sverige studeras veterinärmedicin vid universitet och programmet är längre än många andra vårdutbildningar, ofta cirka 5,5–6 år och leder till en yrkesexamen som ger rätt att arbeta som veterinär. Efter avslutad utbildning sker klinisk praktik och man kan välja inriktningar som smådjur, stora djur, kirurgi, medicin, anestesi, patologin eller specialiserad vård. Vidareutbildning och certifieringar öppnar möjlighet till specialistkompetens.

Arbetsfältet omfattar privat veterinärpraktik, djursjukhus, djurkliniker, veterinär myndighetsarbete och forskning. Veterinärer utför anamnes och undersökningar, diagnostik (röntgen, ultraljud, laboratorieanalyser), medicinska behandlingar och kirurgiska ingrepp, samt hanterar anestesi och smärtbehandling. Förebyggande arbete inkluderar vaccinationer, rådgivning om näringslära och djurens livsmiljö, samt kontroller av djurhälsa i jordbruket.

Etik, djurvälfärd och folkhälsa utgör grundläggande aspekter av fältet. Veterinärmedicinen är nära kopplad till One Health-strävanden där samspelet mellan djur, människa och miljö står i fokus. Genom forskning bidrar veterinära till utveckling av nya vaccin, läkemedel och diagnostiska metoder samt till övergripande samhällsberedskap mot smittsamma sjukdomar.