Värderingssätt

Värderingssätt är de metoder eller angreppssätt som används för att tilldela värde till en person, en sak, ett resultat eller ett beslut. Begreppet används inom ekonomi och redovisning, beslutsfattande och samhällsvetenskapliga analyser och kan beskriva både kvantitativa uppskattningar och kvalitativa bedömningar. Olika sammanhang kräver olika kriterier, antaganden och data.

Inom finans och redovisning dominerar ofta tre typer av värdering: marknadsbaserad, kassaflödesbaserad och tillgångsbaserad. Marknadsbaserad värdering utgår från jämförbara transaktioner eller aktiekurser; kassaflödesbaserad värdering bygger på nuvärdet av framtida kassaflöden, ofta genom DCF eller NPV-metoder. Tillgångsbaserad värdering bedömer objektets värde utifrån dess bokförda värde, återanskaffningskostnad eller likvidationsvärde. I redovisningen används ofta begrepp som fair value och verkligt värde för att spegla marknadspriser.

Inom miljö- och samhällsekonomi används ofta icke-marknadsbaserade metoder för att värdera nyttor som inte fångas av marknaden. Exempel är kontingentvärdering, hedonisk prissättning och resekostnadsmetoden; man uppskattar även värdet av ekosystemtjänster.

Etiska och normativa värderingssätt fokuserar på hur olika intressen och värden ska vägas mot varandra. Vanliga ramverk inkluderar nyttotänkande, pliktetik och dygdetik, samt processer som intressentanalys och värdegrundsbedömningar för att stärka legitimitet och transparens.

Vanliga överväganden när man tillämpar ett värderingssätt är data tillgång och kvalitet, osäkerhet, tidsram och diskonteringsräntor. Ofta används flera metoder parallellt och resultat granskas genom känslighetsanalyser för att få en robust bild av värdet.