Transportmiljö

Transportmiljö avser den omgivning där transport sker och omfattar fysiska, sociala och administrativa delar som påverkar hur människor och gods förflyttas. Den inkluderar infrastruktur som vägar, järnvägar, kollektivtrafiknät, gång- och cykelbanor samt finsmälta system för trafikstyrning och signalering. Den består också av den omgivande staden eller landskapet, där blandning av bostäder, arbetsplatser och handel påverkar transportbehov och resmönster.

Nyckelkomponenter är tillgänglighet, säkerhet, bekvämlighet och effektivitet. En väl fungerande transportmiljö underlättar multimodal färd, där bil, kollektivtrafik, gång och cykling samverkar på ett säkert och bekvämt sätt. Planering i transportmiljön syftar till att minimera risker, reducera koldioxidutsläpp och andra negativa miljöpåverkan, samt att förbättra luftkvalitet och ljudnivåer. Infrastrukturens utformning, hastighetsnivåer, korsningar, övergångar och skyddade ytor för oskyddade trafikanter spelar stor roll för säkerheten.

Miljöeffekter är centrala i transportmiljön. Utsläpp av växthusgaser, partikel- och kväveoxidutsläpp samt buller påverkar hälsa och ekosystem. Det krävs strategier som främjar övergång till kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik, samt användning av renare drivmedel och energieffektiva fordon. Anpassning till klimatförändringar och resiliens mot extrema väderhändelser är också viktiga delar av planeringen.

Praktiska tillvägagångssätt inkluderar integrerad planering, trafikverktyg som trafikåtgärder i tätorter, och politiska instrument som miljözoner, avgifter och satsningar på infrastruktur för hållbara färdmedel.