järnvägar

Järnvägar är ett transportsystem som möjliggör långväga och regional transport av människor och gods med hjälp av järnvägsspår, tågfordon och tillhörande signalsystem. Systemet består av spår, stationer, färdvägar och infrastruktur samt ett regelverk för drift, underhåll och säkerhet. Drift kan skötas av offentliga myndigheter, privata företag eller offentliga– privata samverkansformer; infrastrukturförvaltare ansvarar för räls, knutpunkter och elförsörjning.

Historik har järnvägar uppstått och växt under 1800-talet med ånglok. Särskilt under industrialiseringens tidiga skeden spred de sig snabbt och skapade nya ekonomiska och sociala band. Under 1900-talet tillkom elektrifiering, modern signalsystem och senare höghastighetståg, vilket ökade hastighet, kapacitet och säkerhet. Järnvägen har varit centralt för ekonomisk tillväxt, urbanisering och utveckling av logistiknätverk.

Teknik och standarder varierar mellan regioner. Spårvidden skiljer sig, men standardspåret 1435 mm dominerar i många länder, medan andra har smalare eller bredare banor. Elektrifiering gör tåg drivna av elektricitet istället för lokalt bränsle, och signalsystemen styr trafiken. Modern tågtrafik utnyttjar centrala eller digitala styrsystem, ofta baserade på ETCS/ERTMS för interoperabilitet över nationsgränserna.

Typer av järnväg inkluderar huvudlinjer för längre resor, regionala och godsbana, höghastighetståg samt urbana banor som spårväg och metron. Driftsmålet är att öka punktlighet, säkerhet och effektiv användning av kapacitet. Infrastrukturens underhåll kräver långsiktig planering och betydande investeringar.

Järnvägar anses ofta energieffektiva och förväntas spela en viktig roll i klimat- och mobilitetspolitik genom att minska utsläpp i förhållande till vägtransporter. Växelverkan mellan nationella nät och internationell reglering främjar interoperabilitet, elektrifiering och utveckling av nya tåglinjer samt digitalisering och automatisering av driften.