Statusulikheter

Statusulikheter betecknar skillnader i socialt status mellan individer eller grupper inom ett samhälle. Med status avses ofta en upplevd eller objektiv samhällsställning som påverkar tillgång till resurser, möjligheter och kulturell kontroll. Statusulikheter manifesteras i skillnader i inkomst och förmögenhet, utbildning, yrke, boendekvalitet, hälsa och politiskt inflytande.

Teoretisk bakgrund: Begreppet anknyter till social stratifiering och klass, där Max Weber och Pierre Bourdieu betonar olika dimensioner av status—statusgrupper, livschanser och olika former av kapital (ekonomiskt, kulturellt, socialt, symboliskt). Genom dessa linser studeras hur prestige, nätverk och kulturell kompetens påverkar livsvillkor och möjligheter. Strukturella faktorer som arbetsmarknadssegregering, utbildningssystemets uppbyggnad och politiska beslut bidrar också till uppkomsten och bevarandet av statusulikheter.

Mätning och indikatorer: Vanliga mått inkluderar inkomstfördelning, förmögenhet, utbildningsnivå, yrkesstatus och bostadssegregation. Livschans och överföring över generationer studeras via intergenerationsmobillitet. Forskningen använder ofta sammanvägda index och yrkesprestigemått, samt hälso- och bostadsindikatorer som delar av statusulikheters konsekvenser.

Orsaker och mekanismer: Statusulikheter uppstår genom arv, utbildningskvalitet, arbetsmarknadssegregering, diskriminering kopplat till kön, etnicitet eller migration, samt geografiska skillnader och policyval. Effekter: påverkar livsvillkor, hälsa, utbildningsutfall och social sammanhållning samt ekonomisk tillväxt genom ackumulerad ojämlikhet.

Policy och forskning: Åtgärder som jämnare utbildning, progressiv beskattning, universella tjänster, anti-diskriminering och bostadspolitik syftar till att minska statusulikheter. Studier betonar behovet av data, övervakning och ett holistiskt synsätt som beaktar intersektionalitet.