Spektrummet

Spektrummet är den delen av elektromagnetiska strålningen som omfattar alla våglängder mellan radiovågor och gammastrålar. Det sträcker sig från längre våglängder än en millimeter till mycket korta gammastrålar (några få nanometer och mindre). Våglängderna och frekvenserna är relaterade genom c = λν, där c är ljusets hastighet i vakuum. Detta gör att strålning kan beskrivas med antingen frekvens eller våglängd.

Det område som ligger närmast det mänskliga ögat kallas synligt ljus och omfattar cirka 380–750 nanometer. Utanför det synliga området finns radiovågor, mikrovågor, infraröd strålning, ultraviolett, röntgen och gammastrålning, ofta indelade i olika regioner efter våglängd.

Spektrum uppstår i olika sammanhang: kontinuerligt spektrum från varmt kroppsvärme eller strålningskällor, och linjespektrum som uppstår när atomer eller molekyler avger eller absorberar ljus vid specifika våglängder. Emission ger upphov till ljuslinjer; absorption syns som mörka linjer i en bakomvarande kontinuerlig bakgrund. Spektralanalys används för att bestämma sammansättning, temperaturer och rörelser hos källor.

Användningar: inom astronomi för att bestämma vilka grundämnen stjärnor består av, deras temperaturer och hastigheter; inom kemi för identifiering av ämnen via karakteristiska linjer; inom medicin och industri för diagnostik och kommunikationsteknik; i modern teknologi används spektrum för radio- och fiberkommunikation.

---