Sekretesskontrollerna

Sekretesskontrollerna är ett begrepp som används inom svensk offentlig förvaltning för att beskriva rutinerna där myndigheter gör en sekretessprövning av information för att avgöra om den ska hållas hemlig eller kan lämnas ut. De ingår i balansen mellan den allmänna principen om offentlighet och det skydd som sekretessgivande bestämmelser ger.

Den juridiska ramen för sekretesskontrollerna är huvudsakligen Offentlighets- och sekretesslagen och andra sektorbaserade sekretessregler. När ett myndighetsbeslut eller en begäran om handlingar handläggs, görs ofta en sekretessprövning för att avgöra vilka delar som ska redigeras eller undantas från utlämnande.

Processen innefattar vanligtvis att identifiera innehållet i dokumentet, bedöma riskerna med en eventuell utlämning och väga allmänintresset av insyn mot skyddet för enskilda personers integritet samt andra sekretessintressen. Besluten kan innefatta redigeringar eller avslagsbeslut helt. Vissa fall kan överklagas till förvaltningsdomstol eller annan rättslig prövning.

Omfattningen av sekretesskontrollerna täcker ofta central statlig verksamhet, regionala myndigheter och kommuner samt olika myndighetsgrupper som polis, domstolar och regleringsorgan. Tillämpningen och strängheten i sekretesskontrollerna kan variera mellan sektorer och beroende på vilken typ av information som bedöms: personuppgifter, nationellt säkerhetsintresse, företagshemligheter med mera.

Diskussioner kring sekretesskontrollerna lyfter ofta fram spänningen mellan öppenhet och skyddet av integritet och statens intressen. Myndigheter försöker ofta upprätthålla en konsekvent praxis samtidigt som överdriven sekretess ifrågasätts och bättre insyn eftersträvas där det är möjligt.