STARTfördraget

**STARTfördraget**

STARTfördraget, eller *Sovjet-Unionen och Tysklands Atom-, Raket- och Satellitprogram*, var ett historiskt avtal som undertecknades den 26 maj 1972 mellan Sovjetunionen och Västtyskland. Avtalet syftade till att förhindra en eskalation av det kalla kriget genom att begränsa och övervaka utvecklingen av atom-, raket- och satellitprogram. Det var ett av flera avtal inom START-serien, som också inkluderade avtal med USA och andra länder.

Avtalet fastställde att båda parterna skulle begränsa antalet strategiska kärnvapen och försvarsrelaterade satelliter. Sovjetunionen och Västtyskland överlämnade varandra information om sina kärnvapenprogram, vilket ledde till att flera av de sovjetiska missilprogrammen, som hade varit hemliga, blev offentliga. Detta bidrog till att minska osäkerheten och förhindra en potentiell militär konflikt.

STARTfördraget var ett viktigt steg i att förbättra relationerna mellan Sovjetunionen och Västtyskland under det kalla kriget. Det bidrog till att stabilisera den politiska situationen och bidrog till att förhindra en eskalation av det kalla kriget. Avtalet var dock kortlivat och upphävdes efter Sovjetunionens upplösning 1991.

STARTfördraget är ett exempel på hur avtal och samarbete mellan fiender under det kalla kriget kunde leda till en mer stabil och säker värld. Det har också varit föremål för eftertanke och diskussion om hur sådana avtal kan användas för att förhindra framtida hot och konflikter.