Röntgenbaserad

Röntgenbaserad beskriver metoder, avbildnings- eller analysmetoder som vilar på röntgenstrålning. Begreppet används främst inom medicin, odontologi och industriell icke-förstörande provning för att undersöka inre strukturer utan kirurgiskt ingrepp. Röntgenstrålning är joniserande strålning som passerar genom material eller vävnad i olika grad beroende av täthet och sammansättning, vilket gör det möjligt att framställa bilder eller mäta egenskaper baserat på hur strålarna absorberas eller sprids.

Historiskt uppstod termen i samband med upptäckten av röntgenstrålarna av Wilhelm Röntgen år 1895. Idag ingår röntgenbaserad teknik i flera standardmetoder: radiografi för tvådimensionell avbildning, röntgentomografi såsom datortomografi (CT) och kon-beam CT i tandvård, samt eller i vissa fall dual-energy tekniker som används för att uppskatta kroppens benmineraldensitet (DXA). Inom industriell provning används röntgenbaserad radiografi och CT för att undersöka innerslutningar i material, svetsar eller förpackningar utan att bryta dem.

Fördelar inkluderar snabb bildproduktion, god genomlysning av tätt material och icke-förstörande utvärdering. Begränsningar innefattar exponering för joniserande strålning och i viss mån begränsad kontrast i mjuk vävnad jämfört med andra bildtekniker som MRI. Säkerhetsrutiner och doskontroll är viktiga vid användning.

Se även: röntgenstrålning, radiografi, datortomografi, DXA.