Proxytjänster

Proxytjänster är mellanliggande servrar eller tjänster som agerar som mellanmål mellan en klient och den slutliga målet i en nätverksförbindelse. De används för att ändra eller dölja klientens IP-adress, förbättra integritet, begränsa åtkomst, eller förbättra prestanda genom caching.

Det finns olika typer: framåtriktade proxies (forward proxies) som används av klienter för att nå resurser på internet och dölja deras identitet; omvända proxies (reverse proxies) som står framför en eller flera servrar och hanterar inkommande förfrågningar, lastbalansering och skydd; webproxyar, SOCKS-proxyar och transparenta proxies. Anonymiserande proxies försöker dölja identiteten mer än vanliga proxies; transparenta proxy ger ofta information om klienten och används ofta i företag eller nätverk.

Så här fungerar de i korthet: klient skickar begäran till proxyn, proxyn skickar vidare begäran till målsidan, svar kommer tillbaka via proxyn till klienten. Proxyn kan spara kopior av resurser (caching) och filtrera innehåll. För säkra anslutningar används ofta TLS-kryptering och tunnling (t.ex. via CONNECT) när proxyn är en HTTP- eller HTTPS-proxy.

Säkerhet och integritet: proxies loggar ofta trafik och kan ses som en riskpunkt om de drivs av tredje part. Osäkra eller opålitliga proxies kan ligga bakom avlyssning, manipulering eller DNS-läckor. Rätt hanterade proxies följer dataskyddslagar och företagspolicyer.

Användningsområden och hur man väljer: personal- eller företagsnätverk, geoblockering, fjärrarbete eller webbskrapning. Vid val bör man överväga loggningspolicy, hastighet, antal och plats på proxyn, stöd för protokoll (HTTP, HTTPS, SOCKS), samt om den kräver autentisering. Gratis proxies tenderar att vara opålitliga medan betalda tjänster ofta erbjuder bättre prestanda och support.

Begränsningar: en proxytjänst ersätter inte en VPN för alla scenarier. End-to-end-kryptering kan påverkas, och vissa tjänster blockerar proxyn eller kräver extra konfiguration.