Næringstillförseln

Næringstillförseln är processen genom vilken organismer får tillgång till och distribuerar näringsämnen till kroppens celler och vävnader för energi, byggstenar och funktion. Hos människor sker den huvudsakligen via matsmältningssystemet, där maten bryts ner i magen och tunntarmen, näringsämnen absorberas i tunntarmen och transporteras via blod och ibland lymfa till levern och övriga vävnader.

Under näringsupptaget tas kolhydrater upp som monosackarider, proteiner som aminosyror och små peptider, fetter som fettsyror och monoglycerider samt vattenlösliga vitaminer och mineraler. Fettlösliga vitaminer och vissa ämnen påverkas av upptaget och ämnenas fettinnehåll. Cellerna tar upp näringsämnena genom specifika transportörer, och kroppen reglerar användning och lagring utifrån behovet. Vävnader lagrar överskott (t.ex. glykogen i lever och muskler, fettvävnad) och frigör energi vid behov.

Reglera­tionen av näringstillförseln styrs av hormonella signaler, tarmmotilitet och blodflöde. Hormoner som insulin, glukagon, gastrin, sekretin och CCK bidrar till balansen mellan upptag, metabolism och lagring. Faktorer som påverkar tillförseln inkluderar ålder, sjukdomar som malabsorption eller cirkulationsproblem, kostkvalitet, fysisk aktivitet och läkemedel.

Betydelsen av en adekvat näringstillförsel är stor för energi, tillväxt, reparation och immunfunktion. Bedömning i kliniken innefattar anamnes, kostregistrering, kroppssammansättningsbedömning och laboratorieparametrar; vid behov används enteral eller parenteral nutrition för att säkerställa tillräcklig tillförsel.