Näringstillstånd

Näringstillstånd beskriver en persons nuvarande nutritionsstatus, dvs hur väl näringsintaget möter kroppens behov. Det omfattar energi- och näringsbalans, kroppsvikt och sammansättning av kroppens vävnader samt funktionell status. Näringstillståndet påverkas av faktorer som ålder, sjukdomar, medicinering, livsstil och sociala förhållanden och kan förändras över tid.

Dåligt näringstillstånd, eller malnutrition, är vanligt bland äldre, patienter inom vården och personer med kroniska sjukdomar och är kopplat till ökad risk för infektioner, längre vårdtider, sämre sårläkning och ökad dödlighet. God näring underlättar återhämtning, förkortar sjukdomsperioder och kan förbättra livskvaliteten. Att förebygga och identifiera näringstillståndet är därför en viktig del av vård och omsorg.

Bedömning av näringstillstånd innefattar screening för risk för malnutrition och fullständig näringsutvärdering. Vanliga verktyg innefattar malnutritionscreening och utvärdering av kostvanor, viktförändringar och funktionell status. Kliniska tecken, antropometriska mått som vikt, längd, kroppsmått och BMI samt bedömning av kostintag används tillsammans med laboratorieparametrar. Blodmarkörer som albumin eller prealbumin används i vissa sammanhang men är inte entydiga mått på näringsstatus eftersom inflammation och sjuklighet påverkar dem.

Behandling fokuserar på att identifiera och behandla bakomliggande orsaker, säkerställa adekvat energi- och näringstillförsel, samt uppföljning av effekter. Åtgärder kan inkludera kostrådgivning, berikade livsmedel, kosttillägg och i vissa fall enteral- eller parenteral nutrition. Målet är att återställa eller upprätthålla ett tillräckligt näringsintag och funktionell status utan att övermätta.