Målorganens

Målorgan, eller målorganen i plural, refererar till de vävnader eller organ som svarar på en specifik signalmolekyl, såsom ett hormon, en neurotransmittor eller en farmakologisk substans. Begreppet är centralt inom endokrinologi, farmakologi och fysiologi och används för att beskriva hur kroppen organiserar responsen på olika signaler. Målorganens svar beror på närvaro av rätt receptorer och på vilka intracellulära signalvägar som aktiveras.

Signalen binder till receptorer på celler i målorganen och utlöser sedan en kedja av händelser, ofta genom sekundära budbärare som cAMP eller Ca2+. Resultatet kan vara förändrad metabolism, förändrad sekretion, ökad eller minskad cellfunktion eller muskelsammandragning. Hormoner och läkemedel kan ha flera målorgan samtidigt, vilket förklarar varför en enda substans kan få breda eller samordnade effekter i kroppen.

Exempel på vanliga målorgan inkluderar levern, muskler och fettväv som är centrala för insulinets effekter, hjärtat och levern som svarar på adrenalin, samt många vävnader som regleras av sköldkörtelhormoner. I farmakologi identifieras ofta målorganen för ett läkemedel för att förutsäga effekt och biverkningar samt för att optimera dosering och behandling.

Målorganens känslighet och svar kan variera mellan individer och påverkas av sjukdomar, ålder och genetiska faktorer, liksom av läkemedlets farmakokinetik. Denna förståelse är grundläggande för diagnostik, behandling och läkemedelsutveckling. Målorganens är den grammatiska, possessiva formen som betecknar något som tillhör målorganen.