Miljöcertifieringar

Miljöcertifieringar är formella verifieringar som intygar att en organisation, en produkt eller en byggnad uppfyller angivna miljökrav och standarder. Syftet är att främja hållbarhet, förbättra miljöprestanda och öka transparens för kunder, myndigheter och andra intressenter. Certifieringar kan delas in i två huvudkategorier: certifiering av miljöledningssystem och certifiering av produkter, tjänster eller byggnader.

Miljöledningssystemcertifieringar fokuserar på hur organisationen organiserar och leds sitt miljöarbete. Vanliga standarder är ISO 14001 och EMAS. Dessa kräver systematisk planering, genomförande, uppföljning och revision av miljöarbetet samt oberoende bedömning av överensstämmelse.

Produkt- och byggnadscertifieringar omfattar miljömärken och bedömningssystem som EU:s Ecolabel, Nordiska Svanen (Nordic Swan) samt byggnadscertifieringar som LEED, BREEAM och DGNB. I Sverige används även Miljöbyggnad som byggnadscertifiering, och KRAV är ett etikettsystem för ekologisk livsmedel. Andra exempel är FSC och PEFC för skogsprodukter.

Genomförandet av certifieringar sker vanligtvis genom oberoende ackrediterade bedömare som granskar dokumentation och praxis, följt av certifikatutfärdande och regelbundna uppföljningsrevisioner (övervakning) samt re-certifiering med jämna mellanrum, ofta var tredje år.

Fördelar med miljöcertifieringar innefattar bättre miljöprestanda, ökad riskhantering, potentiella kostnadsbesparingar genom effektivisering och stärkt förtroende hos intressenter. Kostnader, resursbehov och begränsad omfattning kan vara nackdelar. Certifieringar kan påverka leverantörsrelationer, uppfylla krav i upphandlingsprocesser och underlätta efterlevnad av lagar och regler.