Mestringstroselvtillit

Mestringstroselvtillit är ett föreslaget psykologiskt begrepp som beskriver en sammanvägd känsla av förmåga att hantera krav (mestringstro) och ett grundläggande självförtroende (selvtillit). Begreppet syftar till att fånga hur tron på ens kompetens i praktiska uppgifter och tron på sig själv som person samverkar för att underlätta coping i vardagliga och stressfyllda situationer. Det används främst inom psykologisk forskning och pedagogiska sammanhang där man studerar hur individer möter motgångar och krav.

Begreppet ses ofta som en syntes av två närbesläktade konstrukter. Mestringstro avser upplevd förmåga att bemästra uppgifter och finna effektiva strategier under påfrestningar. Selvtillit anger hur starkt en person uppfattar sitt eget värde och sin egen förmåga. När de två komponenterna samverkar kan mestringstroselvtillit beskriva en resilient självbild som stärker uthållighet och målmedvetenhet.

Forskning om mestringstroselvtillit är i huvudsak teoretisk och explorativ, med få eller ingen enhetlig operationalisering i befintliga studier. Operationalisering skulle kunna innebära en kombination av skalor för coping eller prestationsmestring, självförtroende och självvärde. Validitet och kulturell generaliserbarhet kräver vidare empirisk testning.

Specifika tillämpningar finns inom utbildning, arbetsliv och klinisk psykologi där man vill stärka elevers eller klienters förmåga att hantera stress, misslyckanden och krav. Interventioner kan fokusera på mästerliga erfarenheter, positiv återkoppling, kognitivt omstrukturering samt stödjande miljöer som främjar både copingförmåga och självrespekt.

Kritik inkluderar att begreppet är bred och överlappande med etablerade konstrukter som självförtroende, coping och själveffektivitet, vilket kan hindra tydlig mätbarhet. För att bli kliniskt användbart krävs tydlig definition, indikatorer och testbar validitet över olika grupper och kulturer.