Marknadsstress

Marknadsstress är ett begrepp som används inom finans och makroekonomi för att beskriva perioder då finansiella marknader uppvisar betydande stress: volatiliteten ökar kraftigt, likviditeten försämras och prissättningen blir mindre förutsägbar över olika tillgångsslag. Sådana perioder kännetecknas ofta av breda prisrörelser, snabba riktningar och ökad riskpremie i aktiva marknader.

Orsakerna till marknadsstress är vanligen flera och kan uppkomma samtidigt. Makroekonomiska chocker, geopolitiska händelser, stora policyförändringar eller oväntade företagsnyheter kan snabbt binda samman marknaderna. Likviditetsstress uppstår när finansieringskostnaderna ökar och handelstunga parter vill minska exponering eller ta obekväm risk. Motpartrisk, kreditspreadar och fluktuationer i valutakurser kan sprida stressen över tillgångsklasser som aktier, räntor, valutor och råvaror.

Indikatorer för marknadsstress inkluderar mått på volatilitet som VIX, räntespreadar och kreditspreadar, likviditetsmått i orderböcker och bredare prisgap mellan köpare och säljare. Bedömningen är ofta kontextberoende; kortsiktiga svängningar behöver inte innebära systemrisk, medan sammantaget ser man ofta ökade motstånd mot finansiering och ökad korrelering mellan marknader.

Effekterna av marknadsstress kan vara betydande: högre finansieringskostnader, minskad likviditet, tvångsförsäljningar och potentiell spridning av stressen till realekonomin genom minskad investering och konsumtion. Åtgärder för att hantera stress inkluderar centralbanks likviditetsstöd, kommunikation om policy och prognosis, kompletterande regleringar och mekanismer som circuit breakers för att förhindra systemrisker. Marknadsstress är därmed ett nyckelbegrepp för att förstå finansiell stabilitet och riskhantering.