Livslädesprognoser

Livslädesprognoser är prognoser som avser hur en persons totala livslängd och livsförlopp kan komma att utvecklas. De kan omfatta förväntad återstående livslängd, risker för förändringar i hälsa över tid, pensionstid och funktionsförmåga. Begreppet används inom demografi, geriatrik, epidemiologi och försäkring för att stödja planering och riskkommunikation.

Metoder och data: Livslädesprognoser byggs på longitudinella data och register över dödlighet, sjuklighet och funktionell status. Vanliga metoder är överlevnadsanalys och multistate-modeller för att fånga övergångar mellan hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och död. Modellerna kan vara enkla regressionsmodeller eller mer komplexa Bayesian- eller maskininlärningsbaserade modeller och använda scenariobaserad analys.

Tillämpningar: I offentlig sektor används livslädesprognoser för planering av pensioner, hälso- och sjukvårdsresurser och folkhälsostrategier. Inom försäkring och privata aktörer används de för riskbedömning och premieprissättning. På individnivå kan prognoser hjälpa till med beslutsunderlag för förebyggande åtgärder och livsval, men resultaten bör tolkas med försiktighet.

Begränsningar och etik: Prognoser bygger på antaganden och data av varierande kvalitet och innebär osäkerhet. De kan förstärka sociala skillnader om faktorer som sociodemografisk status inte hanteras. Integritetsfrågor och risk för stigmatisering är centrala, och kommunikation av resultat bör göras försiktigt och transparent.

Se även demografi, överlevnadsanalys, multistate-modeller.