Korttidslagring

Korttidslagring är ett svenskt begrepp som beskriver lagring av data eller fysiska föremål under en kort tid, innan de flyttas vidare till längre lagring, behandlas eller destrueras. Begreppet används inom flera områden, där tidsaspekten och syftet skiljer sig mellan digitala och fysiska medier.

Digital korttidslagring omfattar till exempel buffertar, cacheminne, arbetsminne (RAM), temporära filer samt sessionsstyrd lagring i webbapplikationer. Den gör systemet snabbare genom att minska dyra I/O-operationer och ge snabb åtkomst till mellanresultat. Eftersom data ofta är flyktiga kan de gå förlorade vid strömavbrott eller krasch. Säkerhet och integritet är viktigt, eftersom temporära uppgifter kan innehålla känslig information. Lagringens varaktighet styrs oftast av programvarans livscykel och processens behov; data migreras till längre lagring eller raderas när uppgiften avslutas.

Fysisk korttidslagring används inom logistik, lager och distributionscenter för varor som väntar på vidarebefordran, plockning eller samordning. Den gör det möjligt att genomföra cross-docking, staging och orderförberedelser. Krav på kontroll av inventarier, märkning, temperaturkontroll för längre hållbarhet, säkerhet och tillgångshantering avgör hur länge föremålen lagras. Varaktigheten varierar från några minuter till dagar beroende på försörjningskedjans behov.

Styrning av korttidslagring innebär ofta policyer och tekniska lösningar för att balansera hastighet, kostnad och risk. Inom digitala system definieras caching- och minneshanteringsstrategier samt filsystemets tillfälliga lagring; inom fysiska lager används lagerhanteringssystem för spårbarhet, utnyttjande av utrymme och integration med längre lagring eller leverans.

Etymologi: termen kommer från svenska orden kort tid och lagring.

---