Kationet

Kationet är en positivt laddad jon. Det bildas när en atom eller en molekyl förlorar en eller flera elektroner, vilket lämnar ett överskott av positiva laddningar. Kationer kan vara enkla joner som Na+, K+, Ca2+ eller polyatomära som NH4+. I kemiska föreningar binds kationer vanligtvis till anjoner genom jonbindningar och bildar salter.

Framställning och funktioner. Många metaller bildar kationer när de reagerar eller löses i vatten genom oxidation eller komplexbildning. Storleken och laddningen hos kationen påverkar dess kemiska beteende, bland annat vilka anjoner den bildar salter med och hur starkt den binds i en lösning eller ett fast material.

I lösning har kationer ofta en hydratiserad struktur där vattenmolekyler omger jonens kärna. Deras beteende styrs av den positiva laddningen och jonernas storlek, vilket påverkar exempelvis löslighet, färg vid vissa observationer och ledningsförmåga i elektrolytlösningar. I elektrokemiska processer rör sig kationer mot katoden, där reduktion sker, medan anjoner rör sig mot anoden.

Betydelse och användning. Kationer är centrala inom många områden: i kroppen är natrium-, kalium- och kalciumjoner avgörande för nerv- och muskelfunktion samt vätskebalans; i industrin används de i batterier, elektroplätering och vattenbehandling genom jonbytare. Vanliga sätt att känna igen kationer inkluderar kemiska tester och spektroskopi, samt klassiska låglögaffärger i låglutningar för vissa metaller.

Se även: jon, anjon, jonförening, elektrolyse.