Jordmassor

Jordmassor är mängder av jordmaterial i varierande sammansättning och fysiska egenskaper som kan uppkomma naturligt eller som ett resultat av människans jordarbete. Begreppet används inom geologi, geoteknik och byggindustri och avser i första hand den totala volymen av jordmaterial, oftast uttryckt i kubikmeter, samt dess sammansättning och mekaniska egenskaper.

Inom geotekniken hanteras jordmassor vid schakt, transport, utläggning och avsättning i samband med anläggningsprojekt. Volymer beräknas vanligtvis i plan- och sektionsbaserade beräkningar och kontrolleras med mark- och terrängmätningar. De fysiska egenskaperna, såsom torrdensitet och fuktinnehåll, påverkar hur massan uppför sig vid komprimering och belastning.

Jordmassor delas ofta in i mineraliska och organiska massor. Mineraliska massor inkluderar grus, sand, silt och lera, medan organiska massor består av humus- eller torvhaltiga material. Fukt och struktur påverkar dränering, hållfasthet och lämplighet som fyllnadsmaterial.

Användning av jordmassor sker främst i bygg- och anläggningsprojekt som fyllnadsmaterial, markförstärkning, stöduppbyggnader och grundläggning. Kvalitetskrav kan innefatta renhet, fukthalt och dräneringsförmåga, och hanteringen följer ofta planering, tester och kontroller för att undvika sättningar och miljöpåverkan.

Miljö- och regelfrågor spelar en viktig roll vid hantering av jordmassor. Vid förekomst av förorenade massor krävs särskild hantering och sanering. Hanteringen av jordmassor regleras av bygg- och miljölagstiftning i respektive land, med syfte att minimera risker för människors hälsa och miljön.

---