Huvudregulator

Huvudregulator är ett svenskt begrepp som vanligtvis översätts till central eller master regulator. Termen används för att beteckna en regulatorisk komponent som styr många efterföljande processer. Det är oftast inte en formell titel utan en beskrivande benämning av en gen, ett protein eller en systemkomponent som befinner sig högt upp i en regulatorisk hierarki. Begreppet förekommer inom systembiologi, genreglering och reglerteknik.

Inom biologi syftar huvudregulatorn till en transkriptionsfaktor eller signalmolekyl som styr uttrycket av ett stort antal målgener och därigenom formar utvecklingsprogram och cellfate-beslut. Sådana regulatorer verkar ofta vid nyckelpunkter i genreglerande nätverk och samverkar med co-regulatorer och kromatinmodifierare för att initiera breda program snarare än att endast reglera en enskild gen.

Vanligt citerade exempel som huvudregulatorer inkluderar MyoD, som initierar muskelutveckling, och MITF, som styr pigmentcellslinjer. Andra hänvisningar nämner Pdx1 i pankreatiska betaceller och GATA1 i hematopoetisk utveckling. Eftersom de har omfattande effekter kan deras felreglering bidra till utvecklingsstörningar eller cancer.

Inom teknik och reglerteknik används termen ibland för att beskriva den primära kontrollern i ett hierarkiskt styrsystem eller den överordnade styrenheten som sätter mål och referenssignaler för underordnade regulatorer. Den centraliserar kontrollen, upprätthåller stabilitet och integrerar signaler från flera delsystem.

Begreppet är kontextberoende och beskriver central påverkan snarare än en fast kategori. I forskning hjälper det att förstå hur komplexa fenotyper uppstår och kan vägleda terapeutiska strategier, trots kravet på att hantera breda effekter.